Effekter

Psykisk och fysisk hälsa ökar

Sedan 2019 mäter vi effekterna av hur vår modell bibehåller och stärker barns och ungas hälsa. Effekterna mäts genom att skolor, fritidsgårdar och andra mötesplatser rapporterar effekterna av hälsorådens arbete. Mätningarna för 2022 baseras på ett underlag på 10 509 deltagartillfällen där barn och unga har varit med i olika hälsofrämjande aktiviteter.

2022 rapporterade skolor och mötesplatser störst effekter på gemenskapen, sammanhållningen och den psykiska hälsan. Vi kan också se en generell ökning av att barn och unga som är medlemmar i ett hälsoråd också bibehåller sitt ökade välbefinnande och sin koncentration vilket i sin tur skapar goda förutsättningar för lärande.

Ingen av aktiviteterna har påverkat hälsan negativt hos deltagarna. Ett antal respondenter har dock svarat att de inte kunnat avgöra effekterna av hälsorådens aktiviteter. Detta visas genom att det utrymme som finns upp till 100 % inte är fullständigt. Störst osäkerhet finns kring barns och ungas koncentration.

Psykisk hälsa

Fler aktiviteter ökar barns och ungas psykiska hälsa

Många av hälsorådens aktiviteter ökar den psykiska hälsan. 2019 hade 73 % av aktiviteterna en ökad effekt på barns och ungas psykiska hälsa. 2021 är den siffran 86 % och under 2022 ökade den psykiska hälsan med 89%.

Något som påverkar statistiken är också att barn och unga, med hjälp av Reactas modell, har blivit mer medvetna om hur aktiviteterna påverkar deras psykiska välbefinnande positivt.

Andelen som bibehåller sin psykiska hälsa minskar till fördel för att allt fler ökar sin psykiska hälsa som en effekt av de olika aktiviteterna.

Fysisk hälsa

Fler aktiviteter ökar barns och ungas fysiska hälsa

Den största ökningen av våra mätvärden har skett på den fysiska hälsan. 2019 ökade 38 % av aktiviteterna barns och ungas fysiska hälsa. 2020 var det 55 % av aktiviteterna och 2021 kom siffran upp till 67 %. Under 2022 ökade den fysiska hälsan hos hälsorådets medlemmar med hela 76%.

Andelen barn och unga som bibehåller sin fysiska hälsa har minskat till förmån för andelen som istället ökar och stärker sin fysiska hälsa.

Närvarofrämjande

Att arbeta hälsofrämjande med hälsoråd främjar närvaron

Sedan 2020 har vi börjat mäta närvaron i skolorna som har hälsoråd. Anledningen är att allt fler skolor berättat för oss att de sett förändringar i närvaron hos de elever som är medlemmar i ett hälsoråd.

En ökad närvaro i skolan är direkt främjande för barns och ungas hälsa då det finns ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande. Ökad närvaro ger bättre förutsättningar för lärande och ökade förutsättningar för lärande främjar elevernas hälsa. Med ökad närvaro i skolan skapas vidare goda förutsättningar för att främja även sammanhållning och gemenskap vilket ökar tryggheten.

Vår analys visar att effekten i form av ökad närvaro är ett resultat av modellens metoder. Arbetet med hälsoråd fokuserar på motiverande samtal och empowerment för att väcka barns och ungas inre resurser och engagemang, vilket kan bli en motivator som resulterar i att närvaron i skolan ökar.

Antal deltagartillfällen

Deltagartillfällen ökar i hälsofrämjande aktiviteter

Sedan 2019 mäter vi antal deltagartillfällen, det vill säga antalet tillfällen som barn och unga deltar i hälsorådens aktiviteter. Ett deltagartillfälle är varje tillfälle som en person deltar i en aktivitet. Om en person till exempel har deltagit tre gånger en vecka är det tre deltagartillfällen.

Antalet har under de tre senaste åren ökat kraftigt. Från 1 345 deltagartillfällen 2019 till 3 628 deltagartillfällen 2021 och under 2022 registrerades 10 509 deltagartillfällen.

Resultaten visar att i många av de verksamheter där hälsoråd finns så vill ännu fler barn och unga vara med och också få uppleva alla positiva effekter av att vara med i ett hälsoråd. Det gör att hälsoråden växer och blir både större och fler, vilket i sin tur skapar fler deltagartillfällen.

Att bibehålla sitt ökade välbefinnande

Allt fler bibehåller sin hälsa

Ett hälsofrämjande arbete handlar om att både bibehålla och öka det psykiska, fysiska och sociala välbefinnandet. Livsstilsval som sätts i tidig ålder där barn och unga har själva bestämt vilka hälsofrämjande aktiviteter de vill göra har stor påverkan på hur livsstilsvalen sen ser ut över tid. Har du själv varit med och beslutat om aktiviteter som stärker ditt välbefinnande och hur de ska genomföras så ökar både din motivation att fortsätta och ditt empowerment.

Inom Reacta arbetar vi inte med enstaka insatser som en må-bra dag eller ett anordnat lopp fokus är på aktiviteter som genomförs kontinuerligt för att lägga grunden för och främja livsstilsval som helst håller livet ut.  Av den anledningen mäts inte bara i vilken utsträckning som de olika hälsofaktorerna ökar utan även i vilken utsträckning de bibehålls.

I grafen till höger ser du exempel på olika hälsofrämjande faktorer som vi i Reacta mäter och i vilken utsträckning respektive faktor har ökat eller bibehållits under de senaste fyra åren.

                                                                                                  På mätvärdet "förutsättningar för lärande" ser vi den högsta ökningen av bibehållandet.

Röster om hälsoråd

Såhär säger några skolor om vad hälsorådsarbete resulterar i

”Vi har fått en mer välkomnande och öppen attityd på skolan.”
Globala gymnasiet


”Eleverna blir lugnare och kan koncentrera sig mer på genomgångar och eget arbete utan att behöva ta en rast.”
Wallbergsskolan

”Goda effekter på elevernas medvetenhet om vad som är bra för
kropp och knopp.”
Simrishamns särskola

”Eleverna ser poängen av att göra fysiska aktiviteter
utanför skolan.”
Internationella Engelska gymnasiet

Hälsofrämjande aktiviteter

Reactas aktivitetsbank

I vår aktivitetsbank finns många olika hälsofrämjande aktiviteter som du kan ta del och inspireras av. Kanske hittar ni en aktivitet som ni skulle vilja göra på er skola för att främja och stärka barns och ungas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande?

Bidragsgivare

folkhälsomyndigheten        
Stiftelsen Kronprinsessan Margaretas Minnesfond   
myndigheten för ungdoms-
och civilsamhällesfrågor
Arvsfonden

Samarbeten

milstolpar

  • 2008  Reacta startas
  • 2011 Får vi vårt första statsbidrag
  • 2013 Öppnar vi ett litet kansli
  • 2014 Antas fem hälsovärderingar
  • 2014 Skolor och mötesplatser kan bli stödmedlemmar
  • 2015  250 skolsköterskor, lärare, fritidsledare ger barn & unga stöd
  • 2015 Når vi över 50 hälsoråd
  • 2016  Gör vi vår första internationella medlemsresa
  • 2017  Får vi två statsbidrag från Folkhälsomyndigheten
  • 2018  Över 100 hälsoråd och 2000 barn & unga gör hälsofrämjande aktiviteter
  • 2019  Folkhögskolor startar hälsoråd för barn & ungas hälsa
  • 2020 18 av 21 län har aktiva hälsoråd
  • 2021 Börjar vi utbilda hälsorådscoacher

Om Reacta

Rebecca Söderström

Reacta grundades av Rebecca Söderström 2008. Rebecca tog fram Reactas grundläggande värderingar där:

Hälsa ska vara positivt!

Läs mer→