Vår vision: Alla skolor och mötesplatser har aktiva hälsoråd!
Sedan 2019 görs mätningar av hur arbetet med Reactas hälsorådsmodell bibehåller och stärker barns och ungas hälsa och även påverkar andra faktorer som på olika sätt bidrar till barns och ungas välbefinnande. Skolor, fritidsgårdar och andra mötesplatser rapporterar in underlag via kvartalsvisa enkäter och här presenteras det samlade underlaget från 2022.
Statistiken baseras på siffror från sammanlagt 129 kvartalsredovisningar från 54 hälsoråd i 18 verksamheter. Under 2022 genomfördes 1 212 hälsofrämjande aktiviteter i vilka 10 509 deltagartillfällen registrerades, vilket är antalet tillfällen som barn och unga deltagit i hälsorådens aktiviteter.
Ingen av aktiviteterna har haft negativa effekter men ett antal respondenter har svarat att de inte har kunnat avgöra effekterna av hälsorådens aktiviteter. Detta visas genom att det utrymme som finns upp till 100 % inte är fullständigt. Störst osäkerhet är det gällande barns och ungas koncentration.
Övergripande kan vi se att störst effekt har hälsorådsarbetet på gemenskapen, sammanhållningen och den psykiska hälsan för de som deltar i hälsorådens aktiviteter. Vi kan också se att de barn och unga som är medlemmar i ett hälsoråd generellt sett bibehåller sitt ökade välbefinnande och koncentration, vilket i sin tur skapar goda förutsättningar för deras lärande.
Många av hälsorådens aktiviteter ökar den psykiska hälsan. Under 2019 framgick det i 73% av kvartalsredovisningarna att hälsorådens aktiviteter gav en ökning av barns och ungas psykiska hälsa. 2021 var siffran 86 % och under 2022 ökade den till 89%.
Med Reactas modell blir barn och unga medvetna om hur de hälsofrämjande aktiviteterna påverkar deras psykiska välbefinnande positivt. Det resulterar i en positiv spiral där bibehållandet av den psykiska hälsan minskar till fördel för en större ökning av den psykiska hälsan.
Den största ökningen av våra mätvärden under tid har skett på den fysiska hälsan.
2019 framgick det i 38% av kvartalsredovisningarna att barns och ungas fysiska hälsa ökade. 2020 var det 55% och 2021 steg siffran till 67 %. Under 2022 skedde en ytterligare en ökning som resulterade i hela 76%.
Här ser vi samma trend som för den psykiska hälsan, att bibehållandet av den fysiska hälsan minskar till förmån för en ökad fysiska hälsa.
Sedan 2020 har vi börjat mäta närvaron i skolorna som har hälsoråd. Anledningen är att allt fler skolor berättat för oss att de sett förändringar i närvaron hos de elever som är medlemmar i ett hälsoråd.
En ökad närvaro i skolan är direkt främjande för barns och ungas hälsa då det finns ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande. Ökad närvaro ger bättre förutsättningar för lärande och ökade förutsättningar för lärande främjar elevernas hälsa. Med ökad närvaro i skolan skapas vidare goda förutsättningar för att främja även sammanhållning och gemenskap vilket ökar tryggheten.
Vår analys visar att effekten i form av ökad närvaro är ett resultat av modellens metoder. Arbetet med hälsoråd fokuserar på motiverande samtal och empowerment för att väcka barns och ungas inre resurser och engagemang, vilket blir en motivator som resulterar i att närvaron i skolan ökar.
Sedan 2019 mäter vi antal deltagartillfällen, det vill säga antalet tillfällen som barn och unga deltar i hälsorådens aktiviteter. Ett deltagartillfälle är varje tillfälle som en person deltar i en aktivitet. Om en person har deltagit i tre hälsofrämjande aktiviteter under en vecka registreras tre deltagartillfällen.
Antalet har under de tre senaste åren ökat kraftigt. Från 1 345 deltagartillfällen 2019 till 3 628 deltagartillfällen 2021 och under 2022 registrerades hela 10 509 deltagartillfällen.
Resultaten visar att i många av de verksamheter där hälsoråd finns så vill ännu fler barn och unga vara med och också få uppleva alla positiva effekter av att vara med i ett hälsoråd. Det gör att hälsoråden växer och blir både större och fler, vilket i sin tur skapar fler deltagartillfällen.
Ett hälsofrämjande arbete handlar om att både bibehålla och öka det psykiska, fysiska och sociala välbefinnandet. Att redan tidigt lära sig vad som främjar ens välbefinnande och kunna bestämma vilka hälsofrämjande aktiviteter man som barn och ung vill göra har stor påverkan på hur livsstilsvalen sen ser ut över tid. Har du själv varit med och beslutat om och planerat aktiviteter som stärker ditt välbefinnande och hur de ska genomföras så ökar din motivation att fortsätta utöva den hälsofrämjande aktiviteten samtidigt som ditt empowerment stärks.
Inom Reacta arbetar vi inte med enstaka insatser som en "må-bra-dag" eller ett anordnat lopp utan fokus är på aktiviteter som genomförs kontinuerligt för att lägga grunden för och främja livsstilsval som helst håller livet ut. Av den anledningen mäts inte bara i vilken utsträckning som de olika hälsofaktorerna ökar utan även i vilken utsträckning de bibehålls.
I arbetet med hälsoråd läggs stort fokus på att göra barn och unga medvetna om hur aktiviteterna påverkar deras psykiska, fysiska och sociala välbefinnande.
Genom att bli medveten befästs tankar, känslor och upplevelsen kring aktiviteternas effekter hos barn och unga vilket främjar motivation att fortsätta vara engagerad i hälsoråd. Av den anledningen blir det på sikt fler som bibehåller sin medvetenhet kring vad som får dem att må bra samtidigt som medvetenheten också ökar hos en stor andel av hälsorådens medlemmar.
Sedan 2020 har andelen kvartalsredovisningar där en bibehållen medvetenhet rapporteras ökat från 17% 2019 till 23% under 2022, en ökning med sex procentenheter, vilket motsvarar en ökning med 35%. I 74% av kvartalsredovisningarna rapporteras att medvetenheten har ökat under 2022.
En utmaning som många skolor och mötesplatser står inför idag är att otryggheten ökar. Genom att vara medlem i ett hälsoråd motverkas detta då medlemmarna får träffa andra barn och unga och kan samlas kring en aktivitet som de själva har valt att de vill göra.
Hälsoråden kan vara både klass- och årskursöverskridande vilket resulterar i att nya och fler relationer skapas. När hälsorådsmedlemmarna lär känna fler och får ett ökat relationskapital så resulterar det även i ökad trygghet i skolan eller på mötesplatsen och här har hälsoråden en mycket viktig roll.
Under 2020 framgick det i 85% av kvartalsredovisningarna att tryggheten har ökat och i 8% var den bibehållen. 2021 bibehölls tryggheten i 13% av redovisningarna och ökningen kvarstod på 85%. Under 2022 har siffran för bibehållen trygghet stigit till 24% och i 75% av redovisningarna framgår att tryggheten har ökat.
Under 2022 har det i alla redovisningar rapporterats positiva effekter på sammanhållningen i skolor och på mötesplatser som en följd av att barn och unga träffas i sina hälsoråd och planerar, genomför och utvärderar hälsofrämjande aktiviteter.
Sammanlagt framgår i 91% av redovisningarna att sammanhållningen har ökat och i 9% av redovisningarna har den bibehållits under 2022. Under 2020 var siffran för en ökad sammanhållning 94% och i 1% av redovisningarna hade den bibehållits. 2021 var siffran för ökad sammanhållning 91% och i 6% av redovisningarna var den bibehållen.
Här kan vi se en tydlig trend över tid där andelen redovisningar i vilka det rapporteras en ökning av förutsättningar för lärande minskar, till fördel för att det i allt fler framgår att förutsättningarna för lärande bibehålls. Från att det under 2019 i 100% av redovisningarna rapporterades att förutsättningarna för lärande ökade var det under 2022 istället 56%. Siffran för bibehållna förutsättningar för lärande 2019 var 0% och har därefter stigit stadigt till att 2022 vara 40%.
Vår analys visar att bibehållandet är ett resultat av att hälsorådens medlemmar blivit medvetna om vad de kan göra för att ge sig själva goda förutsättningar att påverka sitt psykiska, fysiska och sociala välbefinnande. Med den vetskapen och möjlighet att göra just de aktiviteterna skapas bra förutsättningar för hälsorådens medlemmar att må bra vilket leder till goda förutsättningar för deras lärande.
”Vi har fått en mer välkomnande och öppen attityd på skolan.”
Globala gymnasiet
”Eleverna blir lugnare och kan koncentrera sig mer på genomgångar och eget arbete utan att behöva ta en rast.”
Wallbergsskolan
”Goda effekter på elevernas medvetenhet om vad som är bra för
kropp och knopp.”
Simrishamns särskola
”Eleverna ser poängen av att göra fysiska aktiviteter
utanför skolan.”
Internationella Engelska gymnasiet
I vår aktivitetsbank finns många olika hälsofrämjande aktiviteter som du kan ta del och inspireras av. Kanske hittar ni en aktivitet som ni skulle vilja göra på er skola för att främja och stärka barns och ungas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande?
Reacta grundades av Rebecca Söderström 2008. Rebecca tog fram Reactas grundläggande värdering:
Hälsa ska vara positivt!
Läs mer→
