Evidens

Modellens evidens för hälsofrämjande arbete med hälsoråd

Reactas modell för hälsofrämjande arbete används på hundratals skolor och mötesplatser för att bibehålla och stärka barns och ungas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande.  Modellen togs fram 2014-2016 av elevhälsan och skolpersonal på fyra skolor där ett stort antal metoder prövades ut. Hälsoråd valdes ut som metod där ett antal evidensbaserade verktyg används för att starta, driva och utveckla hälsoråden.

Modellen revideras kontinuerligt utifrån skolors och mötesplatsers erfarenhet, liksom aktuell forskning från universitet, högskolor, organisationer och myndigheter.  På Reactas hälsorådscoachutbildning och samordnarutbildning får du som personal i skolan eller på mötesplatsen lära dig hur du kan använda hälsoråd som metod i att lyfta det hälsofrämjande arbetet till en ny nivå. För att starta, driva och utveckla hälsorådsarbetet använder vi oss av demokrati och motiverande samtal som verktyg.

Demokrati

I Reacta får barn och unga träna demokrati genom att bilda små föreningar som kallas hälsoråd.  Genom demokratiska beslut i hälsoråden ges barn och unga kontroll eller empowerment över sin hälsa, vilket är en viktig saluten hälsofaktor. Det är just ökad kontroll som gör ett arbete hälsofrämjande enligt Folkhälsomyndigheten och WHO. Läs mer →

Det finns idag en stark och etablerad evidens för att barn och unga som deltar i föreningslivet mår bättre och har en högre självskattad hälsa än de som deltar i löst sammansatta sociala nätverk. Därför är det viktigt att alla barn och unga känner att de, på eget initiativ, kan starta ett eget hälsoråd.

Källor:
Åkerströms avhandling "Participation is everything: young people’s voices on participation in school life."
Wennerholm & Brembers bok "När barn och ungdomar får bestämma mer påverkas hälsan, en systematisk forskningsöversikt"

Empowerment kan översättas till egenmakt på svenska. Egenmakt innebär att en grupp får makt och kontroll över till exempel sin egna hälsa, mål, liv eller situation. De flesta av oss har styrka och självständighet nog för att påverka resultaten i våra egna liv, bara vi får möjligheten och rätt stöd. När vi känner maktlöshet och uppgivenhet över att inte kunna påverka vår egna livssituation ökar risken för att ohälsa uppstår.  I vår modell för hälsofrämjande arbete ger skolor och mötesplatser barn och unga möjlighet att organisera sig demokratiskt i hälsoråd, där de får makt och kontroll över till exempel vilka hälsofrämjande aktiviteter de vill göra, vad friskvårdsbidraget ska användas till eller vilka som ska sitta i styrelsen.

Källor:
Scrivens bok "Promoting Health: A practical guide".
Trägårdhs bok "Empowerment och egenmakt".
Maynard & Stuarts bok "Promoting Young People’s Wellbeing through Empowerment and Agency".

Motiverande samtal (MI) är ett grundläggande förhållningssätt i arbetet med barn och unga i Reacta. Fokus är på att respektera barns och ungas rätt att göra egna val (acceptans), att förmedla förståelse (empati), att tillsammans med barn och unga arbeta kring de frågeställningar de har (samarbete) och slutligen locka fram barns och ungas egna tankar som går mot förändring (framkallande). Förhållningssättet syftar till att skapa ett samtalsklimat där barn 6 unga får möjlighet att kliva in i sitt eget reflekterande rum, där eleverna kan få tillgång till sin egen drivkraft och kapacitet att fatta goda beslut för sin egen hälsa. En grundläggande utgångspunkt i det motiverande samtalet är att genom olika metoder synliggöra, bekräfta och skapa förutsättningar för barns och ungas egen vilja till förändring. På så sätt ökar initiativen att göra bra livstilsval, vilket exempelvis kan vara hälsofrämjande aktiviteter i ett hälsoråd.

Källor
Holm Ivarssons bok MI- Motiverande samtal för skolan.
Folkhälsomyndighetens introduktion till motiverande samtal.

Motiverande samtal

Motiverande samtal (MI) är ett grundläggande förhållningssätt i arbetet med barn och unga i Reacta. Fokus är på att respektera barns och ungas rätt att göra egna val (acceptans), att förmedla förståelse (empati), att tillsammans med barn och unga arbeta kring de frågeställningar de har (samarbete) och slutligen locka fram barns och ungas egna tankar som går mot förändring (framkallande). Förhållningssättet syftar till att skapa ett samtalsklimat där barn och unga får möjlighet att kliva in i sitt eget reflekterande rum, där de kan få tillgång till sin egen drivkraft och kapacitet att fatta goda beslut för sin egen hälsa. En grundläggande utgångspunkt i det motiverande samtalet är att genom olika metoder synliggöra, bekräfta och skapa förutsättningar för barns och ungas egen vilja till förändring. På så sätt ökar initiativen att göra bra livstilsval, vilket exempelvis kan vara hälsofrämjande aktiviteter i ett hälsoråd.

Källor
Holm Ivarssons bok MI- Motiverande samtal för skolan.
Folkhälsomyndighetens introduktion till motiverande samtal.

Effekter

Psykisk och fysisk hälsa ökar

Sedan 2019 mäter vi effekterna av hur vår modell bibehåller och stärker barns och ungas hälsa. Effekterna mäts genom att skolor, fritidsgårdar och andra mötesplatser rapporterar effekterna av hälsorådens arbete. Mätningarna kommer ifrån ett underlag på 3628 barns och ungas deltagande i hälsofrämjande aktiviteter.

2021 rapporterade skolor och mötesplatser störst effekter på sammanhållningen, gemenskapen och den psykiska hälsan. Vi kan också se en generell ökning av att barn och unga som är medlemmar i ett hälsoråd också bibehåller sin ökade hälsa. T.ex. bibehåller allt fler sitt välmående, gemenskapen och tryggheten.  

Ingen av aktiviteterna har påverkat hälsan negativt hos deltagarna. Ett antal respondenter har dock svarat att de inte kunnat avgöra effekterna av hälsorådens aktiviteter. Detta visas genom att det utrymme som finns upp till 100 % inte är fullständigt. Störst osäkerhet finns kring barns och ungas koncentration.

Läs mer om effekterna här →

Bidragsgivare

folkhälsomyndigheten        
Stiftelsen Kronprinsessan Margaretas Minnesfond   
myndigheten för ungdoms-
och civilsamhällesfrågor
Arvsfonden

Samarbeten

milstolpar

  • 2008  Reacta startas
  • 2011 Får vi vårt första statsbidrag
  • 2013 Öppnar vi ett litet kansli
  • 2014 Antas fem hälsovärderingar
  • 2014 Skolor och mötesplatser kan bli stödmedlemmar
  • 2015  250 skolsköterskor, lärare, fritidsledare ger barn & unga stöd
  • 2015 Når vi över 50 hälsoråd
  • 2016  Gör vi vår första internationella medlemsresa
  • 2017  Får vi två statsbidrag från Folkhälsomyndigheten
  • 2018  Över 100 hälsoråd och 2000 barn & unga gör hälsofrämjande aktiviteter
  • 2019  Folkhögskolor startar hälsoråd för barn & ungas hälsa
  • 2020 18 av 21 län har aktiva hälsoråd
  • 2021 Börjar vi utbilda hälsorådscoacher

Om Reacta

Rebecca Söderström

Reacta grundades av Rebecca Söderström 2008. Rebecca tog fram Reactas grundläggande värderingar där:

Hälsa ska vara positivt!

Läs mer→