Vad är hälsa?

Hälsa enligt WHO

För att svara på frågan vad hälsofrämjande arbete är, behöver vi börja med att definiera vad hälsa är. WHO som är ett av FN:s organ definierade redan 1948 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullkomligt fysisk, psykisk och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom. Definitionen är inskriven i WHO:s konstitution.

"Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity."

Läs mer hos WHO →
Läs mer hos Folkhälsomyndigheten →

Fokus här är på processen som möjliggör att människor får kontroll eller makt över att förbättra sin hälsa. D.v.s. att människan får kunskap, verktyg och möjligheter att bestämma över sin egen hälsa. Det innebär också att insatser som inte ger barn och unga kontroll över sin hälsa inte är hälsofrämjande. T.ex. aktiviteter där de inte får inflytande, delaktighet eller medbestämmande.

 ”Health promotion involves the population as a whole in the context of their everyday life,
rather than focusing on people at risk for specific diseases.”

Sidan 29 i Ottawa Charter, Annex 1 från WHO

WHO faställer också i samma dokument att ett hälsofrämjande arbete är en generell insats som inkluderar alla, istället för en insats som är riktad enbart mot personer som riskerar en specifik sjukdom. I skolsammanhang innebär detta att hälsofrämjande arbete ska riktas till alla på skolan eller mötesplatsen, som en generell insats. I Reacta arbetar därför elevhälsa, skolpersonal och personal inom fritiden tillsammans för att skapa förutsättningar och stödjande sociala miljöer för att alla barn och unga ska kunna delta i hälsofrämjande aktiviteter i hälsoråd.  Arbetet sker med Reactas evidensbaserade modell, där skolor och mötesplatser får stöd och kunskap för att kunna starta, driva, utveckla och utvärdera hälsoråd.

"När hälsoarbetet har fokus på det som får elever att må bra behövs mindre tid på att förebygga och åtgärda problem."
Skolverket

Skolverket slår också fast att hälsofrämjande arbete har fokus på välbefinnande snarare än problem eller sjukdom. Här pekar Skolverket på att det handlar om att skapa trygghet, trivsel, delaktighet, meningsfullhet och begriplighet som en helhet i en god lärmiljö. Det är också då det förebyggande och åtgärdande arbetet minskar.

Vad är hälsofrämjande arbete?

Stärka eller bibehålla barns & ungas välbefinnande

Vad är då ett hälsofrämjande arbete? Folkhälsomyndigheten beskriver hälsofrämjande arbete så här: 

"Hälsofrämjande arbete (promotion) syftar till att främja hälsa och stärka eller bibehålla människors fysiska,
psykiska och sociala välbefinnande. Detta genom att stärka tilltron till den egna förmågan och öka kontrollen över den egna hälsan."
Folkhälsomyndigheten →

Här kopplar myndigheten det till WHO:s definition på hälsa och beskriver också hur det sker, d.v.s. genom att stärka tilltron till den egna förmågan och att öka kontrollen över den egna hälsan. Något som också kallas empowerment eller egenmakt. WHO definierar också ett hälsofrämjande arbete just som att:

”Health promotion is the process of enabling people to increase control over, and to improve, their health”
Sidan 1 i Ottawa Charter från WHO →

SPSM beskriver det liknande och kopplar det också till det salutogena perspektivet. D.v.s. att arbetet utgår ifrån det friska och inte det sjuka. Vilket också WHO menar.

"Ett hälsofrämjande arbete utgår från ett salutogent perspektiv, det vill säga utgår från
det friska. Det handlar om att stärka eller bibehålla elevernas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande"
SPSM - Specialpedagogiska myndigheten →

Skolverket beskriver ett hälsofrämjande arbete utan att nämna att det handlar om det fysiska, psykiska och sociala. Här nämns endast elevernas välbefinnande.

"Hälsofrämjande arbete handlar om att stärka eller bibehålla barn och elevers välbefinnande. Alla inom
verksamheten har ett ansvar för att barn och elever ska kunna lära, må bra och utvecklas."
Skolverket →

Alla myndigheter är överens om att det handlar om barns och ungas välbefinnande och vägen dit beskrivs lite olika. Skolverket menar att det handlar om att skapa trivsel, trygghet, delaktighet, meningsfullhet, struktur och tydlighet. Detta tangerar mycket begreppet KASAM från Antonovsky. Vad innebär då ett hälsofrämjande arbete i praktiken? WHO tydliggör detta och pekar på att det handlar om aktiviteter inom hälsa och det sociala fältet.

”Health promotion is basically an activity in the health and social fields, and not a medical service"
Sidan 30 i Ottawa Charter, Annex 1 från WHO   

Hälsofrämjande arbete är aktiviteter inom hälsa och det sociala fältet, som med andra ord kan beskrivas som hälsofrämjande aktiviteter. I Reacta lyfter vi det ytterligare ett steg och talar också om att vissa faktorer behöver nå en viss nivå för att arbetet ska vara hälsofrämjande. Läs mer nedan.

I Reacta har vi tagit tillvara på WHO:s definition på hälsa och hälsofrämjande arbete och ansluter oss till den definitionen. Vi har också samlat in alla delar och aspekter som finns för

Alltså hälsofrämjande arbete innehär att skolan eller mötesplatsen gör hälsofrämjande aktiviteter



Hälsofrämjande arbete skiljer sig markant ifrån det åtgärdande arbetet och förebyggande arbetet. Det åtgärdande arbetet har fokus på att åtgärda och bota en redan uppkommen sjukdom. Det förebyggande arbetet fokuserar främst på att förhindra en specifik sjukdom. Att till exempel ge information om hur tobak påverkar kroppen med syfte att förhindra utveckling av cancer är förebyggande, inte hälsofrämjande.

Hälsofrämjande arbete i Reacta

Fem faktorer som lyfter skolans hälsofrämjande arbete

I Reacta innebär ett hälsofrämjande arbete just aktiviteter som främjar barns och ungas psykiska, fysiska och sociala välbefinnande. Det kan vara till exempel pulshöjande rastaktiviteter, frukostdagar, fotboll, avslappningsövningar etc. där fokus är på att må bra och inte på att prestera. Se alla aktiviteter i aktivitetsbanken. Läs mer här →

Vi definierar liksom WHO, Folkhälsomyndigheten och övriga myndigheter att det handlar om att stärka och bibehålla barns och ungas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande men tydliggör att det handlar om aktiviteter i genomförande.

Hälsofrämjande arbete är aktiviteter som stärker eller bibehåller barns och ungas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande genom:
  • ✔ Positivt engagemang
  • ✔ Empowerment
  • ✔ Människovärdesprincipen
  • ✔ Medvetenhet
  • ✔ Gemenskap

Vi tydliggör också att det i skolan eller mötesplatsen handlar om att arbeta med med fem faktorer som ökar barns och ungas positiva engagemang, d.v.s. fokus på det salutogena, barns och ungas empowerment, kunskap om vad de mår bra av (medvetenhet), ökad gemenskap där alla barn och unga har rätt till en bra hälsa (människovärdesprincipen).

Skolor och mötesplatser som arbetar med Reactas modell kan identifiera vilken nivå av hälsofrämjande arbete skolan eller mötesplatsen har nått genom att titta på dessa fem faktorer. Därefter kan skolan eller mötesplatsen lyfta sitt hälsofrämjande arbete till en ny nivå med hjälp av Reactas modell. Arbetet i modellen sker genom att barn och unga får de planera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande aktiviteter i hälsoråd.

Positivt engagemang

Positiva aktiviteter stärker hälsan

”Health is a positive concept emphasizing social and personal resources, as well as physical capacities. ”
Sidan 1 i Ottawa Charter från WHO

Med positivt engagemang gör barn och unga aktiviteter som fokuserar på det som är positivt för hälsan. Utgångspunkten är ett salutogent perspektiv där fokus är på det friska och det positiva barn och unga kan göra för att stärka sin hälsa. Vi i Reacta utgår inte ifrån en specifik sjukdom eller ett problem som redan har uppstått, utan skapar engagemang hos barn och unga utifrån ett positivt perspektiv. Exempelvis: Vad gör du för att må bra? Hur kan du göra mer av det? Finns det fler saker du kan göra för att må bra?

Empowerment

Barn & unga som får makt över sin hälsa mår bra

”Health promotion is the process of enabling people to increase control over, and to improve, their health”
Sidan 1 i Ottawa Charter från WHO

Hälsofrämjande arbete är processer som möjliggör att människor får kontroll och makt över sin hälsa föra att kunna förbättra den. Barn och unga som får makt över sin hälsa får motivation att vilja göra positiva förändringar och aktiviteter som leder till bra livsstilsval som blir hållbara. I Reacta använder vi MI (motiverande samtal) för att öka barns och ungas egna motivation att göra hälsofrämjande aktiviteter i hälsoråd. Vilket ger barn och unga makt över sin hälsa. I hälsoråden tar barn och unga demokratiska beslut om t.ex. vilka hälsofrämjande aktiviteter de vill göra och hur friskvårdsbidraget från Reacta ska användas. Det ger inte barn och unga inflytande och delaktighet, utan ger barn och unga den högsta nivån av kontroll och egenmakt över sin hälsa.

”Health promotion supports personal and social development through providing information, education for health,
and enhancing life skills. By so doing, it increases the options available to people to exercise more control over their own health

and over their environments, and to make choices conducive to health”
Sidan 3 i Ottawa Charter från WHO

Who menar här att ett hälsofrämjande arbete stödjer personlig och social utveckling genom att ge information och utbildning i hälsa och livsverktyg. På så sätt ökar möjligheterna för människor att ta kontroll och få makt över sin egen hälsa, sin omgivning och kunna göra livsstilsval som främjar hälsan. I Reacta ger vi barn och unga verktyg och förutsättningar att ta bra livsstilsval genom hälsorådsarbetet. Här får de kraftfulla verktyg att just ta bra livsstilsval som både stärker och bibehåller deras hälsa.

Människovärdesprincipen

Alla barn och unga har rätt till en bra hälsa

”The United Nations recognizes that the enjoyment of the highest attainable standard of health is one
of the fundamental rights of every human being without discrimination”
Sidan 1 i Bangkok Charter

FN erkänner att det är en mänsklig rättighet för alla att ha en bra hälsa. Vi i Reacta tydliggör detta och har fastställt att alla barn och unga har rätt till en bra hälsa oavsett begåvning, social ställning, inkomst, ålder, etnicitet eller någon annan faktor. Det innebär att alla hälsoråd ska arbeta inkluderande, där alla barn och unga är och känner sig välkomna att vara medlem.

Medvetenhet

Medvetenhet stärker hälsan

”Information and education provide the informed base for making choices.
They are necessary and core components of health promotion, wich aims at increasing knowledge
and disseminating information related to health”
Sidan 30 i Ottawa Charter, Annex 1 från WHO

För att barn och unga ska kunna göra medvetna livsstilsval för sin hälsa krävs kunskap om vad vi mår bra av. En av de viktigaste faktorerna är därför att barn och unga får kunskap om hur olika livsstilsval påverkar hälsan. Med kunskap kan barn och unga göra medvetna livsstilsval som stärker deras hälsa. I ett första steg tränas barn och unga i Reacta att göra bra livsstilsval genom att starta hälsoråd där de väljer hälsofrämjande aktiviteter och får berätta hur det förbättrar deras hälsa. En stark medvetenhet hos barn och unga främjar deras hälsa både nu och när de blir vuxna. Det bidrar till att skapa en hållbar hälsa genom hela livet.

"Eleverna ska kunna fatta fler medvetna beslut om hälsa"
Forskning från Skolverket
"Venka Simovska och Leena Paakkari skriver i antologin om vikten av att skapa demokratiska lärandemiljöer
som främjar hälsolitteracitet och handlingskompetens.Det innebär att eleverna kan bli mer medvetna om sin hälsa
samt vad som påverkar den, och därigenom möjliggörs fler medvetna hälsoval."
Forskning från Skolverket

Skolverket använder begreppet Health Literacy där det både inbegriper den process som ger barn och unga kontrollen över sin hälsa (empowerment) men framförallt förmåga och kunskapen som behövs för att eleverna ska kunna fatta medvetna beslut om sin hälsa. Skolan kan här genomföra det genom ökad delaktighet i hälsofrågor som t.ex. hälsoråd där eleverna ökar sitt deltagande till den högsta nivån av delaktighet som är att barn och unga får ta beslut demokratiskt. Skolverket menar också att Hälsolitteracitet bör prägla allt arbete i skolan.

Gemenskap

Gemenskap stärker hälsan

”Health promotion involves the strengthening of social networks and social supports”
Sidan 30 i Ottawa Charter, Annex 1 från WHO

Hälsofrämjande arbete innebär att stärka den sociala gemenskapen och stödet. I Reacta stärker vi gemenskapen genom att barn och unga samlas runt en gemensam hälsofrämjande aktivitet som de själva väljer (empowerment). Ett gemensamt intresse på barns och ungas initiativ stärker gemenskapen. På nationell nivå stärker vi denna gemenskap genom våra gemenskapsträffar där barn och unga i hälsoråden visar, leder och gör hälsofrämjande aktiviteter för- och med varandra. Genom att bygga gemenskap stärks tryggheten och sammanhållningen där barn och unga vistas.

För att skapa gemenskap har vi en välkomnande, inkluderande och uppmuntrande verksamhet. Fokus är på att alla ska delta i aktiviteten för att må bra, inte för att prestera och bli duktiga på sporten, idrotten eller aktiviteten. När fokus är på att må bra är prestationen inte viktig. En prestationsinriktad verksamhet mot att utföra aktiviteten, sporten eller idrotten på bästa sätt, kan vara exkluderande då de som inte lyckas prestera tappar motivationen och slutar delta. Tillsammans i Reacta uppmuntrar vi därför alla att delta i aktiviteten, vara delaktiga i demokratiska beslut och positivt peppa varandra. Det gör vi för att gemenskap stärker barns och ungas psykiska, fysiska och sociala välbefinnande.

Bidragsgivare

folkhälsomyndigheten        
Stiftelsen Kronprinsessan Margaretas Minnesfond   
myndigheten för ungdoms-
och civilsamhällesfrågor

Samarbeten

milstolpar

  • 2008  Reacta startas
  • 2011 Får vi vårt första statsbidrag
  • 2013 Öppnar vi ett litet kansli
  • 2014 Antas fem hälsovärderingar
  • 2014 Skolor och mötesplatser kan bli stödmedlemmar
  • 2015  250 skolsköterskor, lärare, fritidsledare ger barn & unga stöd
  • 2015 Når vi över 50 hälsoråd
  • 2016  Gör vi vår första internationella medlemsresa
  • 2017  Får vi två statsbidrag från Folkhälsomyndigheten
  • 2018  Över 100 hälsoråd och 2000 barn & unga gör hälsofrämjande aktiviteter
  • 2019  Folkhögskolor startar hälsoråd för barn & ungas hälsa
  • 2020 18 av 21 län har aktiva hälsoråd

Om Reacta

Rebecca Söderström

Reacta grundades av Rebecca Söderström 2008. Rebecca tog fram Reactas hälsovärderingar och lade grunden till att:

Hälsa ska vara positivt!

Läs mer→