I den statliga utredningen som tittar på elevers möjligheter att bättre nå kunskapskraven redovisar Utbildningsdepartementet i sitt slutbetänkande hur skolor ser på det hälsofrämjande arbetet. Resultatet visar att många skolor är osäkra på vad ett hälsofrämjande arbete innebär.
"Idag är många skolor osäkra på vad som avses med att elevhälsan främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevhälsans resurser ägnas i hög grad åt elevers svårigheter och ohälsa på individnivå och arbetet är i huvudsak inriktat på insatser när problem redan har uppstått."
Utredningen visar också att skolan är osäker på hur ett hälsofrämjande arbete kan se ut i praktiken. Här efterlyses en översyn från Specialpedagogiska skolmyndigheten, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten. Även Skolverket rekommenderas att ta fram kunskapssammanställningar. Utbildningsdepartementet pekar också på att det är svårt för skolan att ställa om från akututryckningar till ett mer hälsofrämjande arbete.
"Det har visat sig svårt att få till stånd omsvängningen från att elevhälsan i hög grad tillhandahåller åtgärdande insatser, det som ofta kallas ”akututryckningar”, till att den arbetar mer förebyggande och hälsofrämjande."
Samtidigt slår utredningen fast att flertalet i skolan vill arbeta främst hälsofrämjande och förebyggande men att skolor har svårt att särskilja begreppen. Detta stöter vi på dagligen och vi har, sedan starten av Reacta, utbildat skolor och mötesplatser i att se vilka insatser som är hälsofrämjande i deras verksamhet respektive förebyggande. En stor del av problematiken är att det finns en osäkerhet hos skolpersonalen kring begreppens innebörd liksom lagtextens utformning där orden "hälsofrämjande" och "förebyggande" är satta i samma mening utan särskiljning. Detta gör att begreppen ofta likställs och skolor ägnar sig i stor utsträckning åt det åtgärdande arbetet och därefter läggs tid och resurser på det förebyggande arbetet. Följden blir, som utredningen visar, att det hälsofrämjande arbetet ofta får stå tillbaka på grund av att det åtgärdande arbetet har förbrukat skolans resurser.
"Detta medför en risk för negativa spiraler där resurser förbrukas av insatser som sätts in för sent, medan förebyggande och hälsofrämjande insatser får stå tillbaka."
Utredningen visar också att skolan, i sitt hälsofrämjande arbete, har riktat in sig främst på individnivå och ofta saknar ett hälsofrämjande (och förebyggande) arbete på grupp- och organisationsnivå. Utredningen har därför lett till en proposition som, om den går igenom, ska tydliggöra att elevhälsoarbetet ska ske på alla tre nivåer. Därför fokuserar vi i Reacta framförallt på arbetet på gruppnivå med hjälp av hälsoråd som är små föreningar där barn och unga gör hälsofrämjande aktiviteter. Arbetet sker också på organisationsnivå när hälsorådsarbetet växer och arbetet samordnas av en utbildad samordnare från Reacta.
Ingrid Hylander som föreläser på Reactas kurs "Diplomerad Hälsorådscoach" beskriver i utredningen att elevhälsans kompetens inte utnyttjas till fullo. Hennes forskning belyser också att alla professioner behöver samverka utifrån en gemensam samsyn i elevhälsoarbetet och bidra med sin kompetens i arbetet. Då kan skolan effektivt öka elevernas välbefinnande. Detta är något som bekräftas även av Skolinspektionen.
Att hela personalen på skolan har kunskap om hälsofrämjande arbete är avgörande för att lyfta det hälsofrämjande arbetet till en ny nivå. Det behöver också finnas en samsyn kring vad begreppet innebär och hur det särskiljer sig från det förebyggande och åtgärdande arbetet. Att skapa samsyn i verksamheten kring vad som är hälsofrämjande görs under Reactas kartläggningar och är ett avgörande moment som gör skillnad. Under kartläggningen ges också ledningen förutsättningar att kunna påbörja arbetet med att leda det hälsofrämjande arbetet framåt och det görs även en rollfördelning där det tydligt framgår vem som har vilken roll i det hälsofrämjande arbetet. Det i sin tur skapar förutsättningar för en väl fungerande tvärprofessionell samverkan där alla olika roller kan bidra med sin kompetens. Vikten av allt det som görs under Reactas kartläggningar är något som utredningen bekräftar upprepande gånger.
"Hela personalen behöver ha kunskap om vad hälsofrämjande och förebyggande arbete innebär samt vilka roller olika delar av personalen har i det arbetet."
Det är dags att elevhälsan och skolan får bättre stöd och kunskap för att kunna arbeta hälsofrämjande. Vi i Reacta arbetar dagligen med detta men ser att det behövs mycket mer. De största resurserna från Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och direkt från regeringen och riksdag ges till åtgärdande och förebyggande arbete i skolor och för organisationer som stöttar ett hälsofrämjande arbete. Idag finns det inget ekonomiskt stöd som enskilt riktar sig mot att understödja ett hälsofrämjande arbete.
Reacta som arbetar för att kunna lyfta skolor hälsofrämjande arbete får söka ur potter riktade mot psykisk ohälsa eller generell ohälsa med resultat av inga eller få bidrag. Arbetet är lågt prioriterat av myndigheter och departement. Samtidigt slår utredningen fast att omsvängningen från akutinsatser till ett hälsofrämjande arbete går långsamt i skolan. Vi ser dock också att omsvängningen även hos utbildningsdepartementet och myndigheter går långsamt. Nästan uteslutande fördelas alla resurser i hälsoarbete i skolan till ett åtgärdande eller förebyggande arbete och det finns inget riktat direkt ekonomiskt stöd för endast hälsofrämjande arbete. Det behövs inte bara en omsvängning i skolan utan framförallt en omsvängning hos utbildningsdepartementet och myndigheter, där mer resurser riktas till hälsofrämjande arbete. Det hälsofrämjande arbetet i skolan behöver prioriteras upp! Först då blir det möjligt för skolan att göra en omsvängning till ett mer hälsofrämjande arbete!
