Risk för stor psykisk och fysisk ohälsa hos barn och unga!
Covid-19 har påverkat det hälsofrämjande arbete för barn och unga kraftigt enligt en enkät* som Reacta gjorde under maj månad till verksamheter som arbetar med barn och unga. Totalt svarar 83 % att det hälsofrämjande arbetet har påverkats av Covid-19. Framförallt har gymnasieskolornas hälsofrämjande arbete påverkats p.g.a. distansundervisningen medan grundskolornas i mindre utsträckning.
45 % av respondenterna svarar att det hälsofrämjande arbetet har minskat, varav 17 % svarar att det minskat mycket. Nedgången är kraftig och skulle i normala fall utan coronakrisen, ge en mycket hög risk för psykisk och fysisk ohälsa hos barn och unga. Nu står vi både med ökad psykisk påfrestning och en kraftig minskning av det hälsofrämjande arbetet. Det är som att trampa på gasen med fler psykiska påfrestningar och samtidigt släppa på bromsen, som är det hälsofrämjande arbetet. Något som ökar hastigheten och i slutändan ökar risken för en kraftig krock. En krock eller en smäll som barn och unga får ta i form av psykisk ohälsa. Denna acceleration av psykisk ohälsa riskerar nu att vi får en ny kris att hantera, som kan påverka barn och ungas hälsa och framtid under lång tid framöver. Organisationer som BRIS larmar** redan om att antalet samtal om psykisk ohälsa har ökat kraftigt sedan coronakrisens start. Framförallt bland de barn och unga som är i utsatta positioner.
Gymnasieskolornas hälsofrämjande arbete har minskat mest bland de verksamheter som svarat. Totalt svarar 69 % av respondenterna som arbetar på gymnasieskolor att det hälsofrämjande arbetet har minskat, varav 26 % svarar att det har minskat mycket.
I grundskolan ser det bättre ut och där säger totalt 38 % att det hälsofrämjande arbetet har minskat, varav 13 % säger att det minskat mycket. I enkäten ser vi också att en del skolors hälsofrämjande arbete inte påverkats eftersom de innan Covid-19 inte hade någon sådan verksamhet. Detta innebär att den totala bilden är sämre än vad siffrorna visar, då det är flera skolor som svarat att deras hälsofrämjande arbete är oförändrat eftersom de inte har något hälsofrämjande arbete alls. Så här svarar ett par skolor:
Finns inget hälsofrämjande arbete alls. Elevhälsan vill, men rektor stoppar.
Nej, enligt mig pågår det inte något arbete (red.hälsofrämjande) överhuvudtaget.
Ingen fokuserar på varken fysisk eller psykisk hälsa just nu. Allt handlar om akuta åtgärder och släcka bränder....
Tydlig information
Vad behövs då för att bromsa bilen när gasen är nästan i botten mot psykisk ohälsa? Svaren är inte helt entydiga och skiljer sig mycket åt men en stor del av skolorna berättar att de behöver tydlig information för att kunna bedriva ett hälsofrämjande arbete. T.ex. får man blanda klasser, får man som skolsköterska eller kurator gå runt bland klasserna, får elever med samma intresse träffas över klassgränserna i hälsoråd o.s.v. Så här säger några skolor:
Klara riktlinjer om vad som gäller, svårt att inte göra besök ute i förskolorna när det är min huvudsakliga uppgift som specialpedagog.
Tydliga riktlinjer. Information och se till att regler följs.
Skolor vill arbeta hälsofrämjande
I enkäten kan vi se att det finns en stark vilja och intention att arbeta hälsofrämjande men att det finns flera hinder än bara restriktionerna från Folkhälsomyndigheten. Många verksamheter upplever att det är svårt att få gehör för att arbeta hälsofrämjande när det finns en stor oro, brist på personal och resurser. Det akuta och åtgärdande arbetet får gå före på bekostnad av det hälsofrämjande. Det finns också en låg förståelse från ledning och föräldrar att det hälsofrämjande arbetet är oerhört viktigt för att barn och unga ska kunna bibehålla sin psykiska och fysiska hälsa. Det åtgärdande arbetet sätts i fokus där verksamheterna förlorar vinsten, med att ett väl fungerande hälsofrämjande arbete minskar det förebyggande, åtgärdande arbetet och samtidigt skapar motståndskraft hos barn och unga.
Oro hos elevhälsan
Hos vårdutbildad personal som t.ex. skolsköterskor finns det en oro att bli förflyttad till vården eftersom det råder brist på personal där också. Att skolan kan bli lämnad åt sitt öde i hälsoarbetet skapar både oro och stress, upplever personalen. Hotet om att bli förflyttad påverkar också hur skolan lägger upp arbetet. Så här säger ett par skolor:
Oron inför hösten. Blir man omplacerad till äldreomsorgen?
Att vi som skolsköterskor får vara kvar i verksamheten, för att den är viktig.
Verksamheter som arbetar med Hälsoråd och får stöd och kunskap av Reacta upplever också stora svårigheter med de hälsofrämjande aktiviteterna. Många svarar att de slutat med Hälsorådens aktiviteter och planerar för att starta upp arbetet i höst.
Vi har slutat med aktiviteter.
Eleverna skulle göra aktiviteter för att må bra och stärka sammanhållningen, nu kan vi ju inte träffas pga covid-19.
Det går inte.
Fått ställa in vissa planerade aktiviteter.
I enkätsvaren finns också ljuspunkter att det hälsofrämjande arbetet har ökat på skolor, fritidshem och mötesplatser som lyckats ställa om arbetet. T.ex. har skolor med Hälsoråd bytt till andra hälsofrämjande aktiviteter som går att genomföra. De har haft aktiviteter i mindre grupper utomhus och varit noga med att följa Folkhälsomyndighetens regler med handhygien och att stanna hemma vid sjukdom. Allt för att barn och ungas viktiga hälsofrämjande aktiviteter ska kunna fortsätta som vanligt.
Har du frågor och vill hjälp med ett förstärkt hälsofrämjande arbete med Hälsoråd på er skola eller mötesplats? Tveka inte att ringa oss på 08-940 410, varje vardag mellan 9-15. Det går också utmärkt att mejla oss på info@reacta.se eller chatta med oss på vår hemsida.
*Enkäten gick ut till personal i alla verksamheter som arbetar med barnoch ungas hälsa i Sverige. 293 svar inkom. Verksamheter som svarat är nästan uteslutande personal på gymnasie- och grundskolor samtnågra fritidshem, särskolor och andra verksamheter. Resultaten har därför mest fokus på grund- och gymnasieskolor i denna rapport, då antalet på resterande inte är tillräckligt för att dra några slutsatser.
**https://www.bris.se/om-bris/press-och-opinion/pressmeddelanden/lagesbild-fran-bris-under-coronakrisen/
