Den 9:e november, 2023 deltog Reacta tillsammans med flera andra externa deltagare på ett möte med Ungdomspolitiska rådet. Temat var fysisk, psykisk och existentiell hälsa bland unga med fokus på ofrivillig ensamhet och sociala mediavanor.
Tidigare rapporter och forskning som Reacta har tagit del av och spridit visar att den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar och att barn och unga idag inte kommer upp i den rekommenderade tiden för fysisk aktivitet per dag och/eller vecka. Den tydliga kopplingen mellan psykisk ohälsa och avsaknaden av fysisk aktivitet har också lyfts och utmaningarna i dessa frågor är många.
Utifrån Reactas mångåriga erfarenhet av att arbeta med barn och unga med fokus på hälsofrämjande insatser så delgav Reactas riksordförande under mötet vad Reacta ser är av vikt i det kommande arbetet framåt för att vända de negativa trenderna. Det handlar främst om tre olika aspekter:
Fokus på hälsofrämjande insatser
Det är idag alldeles för stort fokus på snabba lösningar. Det åtgärdande och förebyggande arbetet vet vi behövs och är nödvändigt, vilket även statistiken visar, men det måste också finnas ett fokus på vad som kan göras för att behovet av dessa insatser ska minska. Här är fokus på det hälsofrämjande arbetet skillnaden som kan göra skillnaden. Genom att skapa förutsättningar för och ge utrymme åt salutogena faktorer i barns och ungas vardag och även i skolorna kan en god grund läggas, vilket kan resultera i att individerna fortsätter att göra medvetna och stärkande val för sin hälsa och sitt välbefinnande även senare i livet. På så sätt blir det hälsofrämjande arbetet i sig ett verktyg för suicidprevention på sikt.
Riktade statsbidrag för hälsofrämjande arbete
Statsbidrag riktas idag mot olika aktörer som har fokus på åtgärdande och förebyggande arbete. Vi vet att behovet är stort inom de områdena men ställer oss samtidigt frågan ”Om man vill vända trenderna som vi ser idag med ökad ohälsa, hur är det förenligt med att inte ha avsatta medel för det hälsofrämjande arbetet specifikt?”
Reacta har en evidensbaserad modell som vi vet gör skillnad för barns och ungas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande i skolor och på mötesplatser, men med riktade statsbidrag för hälsofrämjande arbete skulle vi kunna göra än mer. Fler barn och unga skulle få uppleva hur det är att känna fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Dessutom skulle fler få ett ökat empowerment genom medvetenhet och förtrogenhet kring vad de kan göra för att främja och stärka sin hälsa på olika sätt. Andelen barn och unga med psykisk ohälsa och behovet av åtgärdande insatser skulle på så sätt kunna minska.
”Det ingår redan i skolans uppdrag”
Sedan långt tillbaka ingår det i skolans uppdrag att man ska arbeta främst förebyggande och hälsofrämjande inom ramen för elevhälsans arbete. Den 2:a juli 2023 trädde en ändring i skollagen i kraft och uppdraget specificerades ytterligare. Nu lyder formuleringen istället ”Elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och ske i samverkan med övrig personal”, och det framgår också att ”elevhälsan ska vara en del av skolans kvalitetsarbete”.
Frågan har ställts till Reacta gällande varför vi ska in i skolorna, men faktum är att vi redan är där. Vi är verksamma i skolor runt om i landet för att det finns ett behov av konkreta arbetssätt och metoder som hjälper skolorna att göra det som står formulerat i lagtexten.
Forskning (SOU 2021:11) har visat att skolor har svårt att lyckas med det hälsofrämjande arbetet på egen hand och att det finns utmaningar i detta. Det gäller dels hur arbetet kan bedrivas i praktiken, dels det faktum att det åtgärdande och förebyggande arbetet tar så mycket tid i anspråk att det inte finns utrymme för det hälsofrämjande arbetet. I arvsfondsprojektet ”Jämlik hälsa för alla” som Reacta driver just nu blir det än tydligare att skolor söker sig till oss för att få en konkret modell, samt olika verktyg och arbetssätt som hjälper dem att arbeta i enlighet med vad som ingår i deras uppdrag.
Det faktum att skolor signalerar att de behöver hjälp med att systematisera och integrera det hälsofrämjande arbetet som en del i verksamheten behöver föras en tydligare och öppnare dialog kring. Av samma anledning måste myndigheterna ta detta faktum i beaktande och agera utifrån det för att en förändring ska kunna ske och barn och unga inte ska behöva leva med ohälsa, utan istället må bra och kunna växa som individer och nå sin fulla potential.
Framgångsrikt hälsofrämjande arbete
De verksamheter som är aktiva i arbetet med och har implementerat Reactas hälsorådsmodell arbetar redan idag uttalat hälsofrämjande. De kan påvisa de tydliga effekter arbetet har och hur det gör skillnad för barns och ungas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande, men även hur det ökar elevernas förutsättningar för lärande samt skolans primära måluppfyllelse. De lyckas också skifta sitt fokus genom att tidigare ha behövt lägga mycket tid och resurser till åtgärdande och förebyggande insatser, till att nu istället ha mer tid för just det hälsofrämjande arbetet.
Du och din verksamhet har också möjlighet att vara med i arbetet som gör skillnad!
Kontakta oss gärna så berättar vi mer!
